Rapport 1996:2

Av Bengt Norrving, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

Privatisering är ett politiskt värdeladdat ord. Det har använts flitigt i debatten om förändringar i den offentliga sektorn under 1990-talet. Två val - 1991 och 1994 - kom från kommunalpolitisk synvinkel mycket att handla om just dessa slags förändringar i den kommunala verksamheten. Vad är då privatisering och vilka uttryck har den tagit sig i de Skånska kommunerna?

Begreppet privatisering kan ges såväl en bred som en snävare betydelse. I snäv mening handlar det om att det allmänna, stat och kommuner, frånhänder sig inflytandet över vissa verksamheter genom att avstå från rättslig reglering, överlåta dem till privata intressen genom försäljning eller upphöra med finansiering via beskattningen. Den politiska styrningen ersätts av en styrning på marknaden. I stället för att bedriva verksamheten i egen regi har kommunerna övergått till att anlita privata entreprenörer, och får på så sätt rollen av avtalsslutande part istället för politisk beslutsfattare.

För att förstå framväxten och privatiseringen i den snävare meningen bör man också ge begreppet en vidare innebörd. Med privatisering kan nämligen också förstås att den privata sidans managementfilosofi appliceras på den offentliga sektorns organisation och verksamhet. Privatisering blir på så sätt inte enbart förändringar av offentlig verksamhet i reglering, ägande och finansiering. Det innebär också förändringar i privat riktning av verksamhetens inre former såsom lönesättning, redovisning, organisationsutformning och effektivitetstänkande. Under första delen av 1980-talet kom denna perspektiv-privatisering av den offentliga sektorns inre former att vara det dominerande inslaget i förändringen av den offentliga sektorn. Vissa uppmärksammade inslag t.ex.beställar- utförar systemet är att hänföra till detta område liksom införandet av resultatenheter. Genom privatisering av den offentliga verksamhetens inre former bereddes marken för förändringar i styrning, ägande och finansiering senare under 1980-talet och under 1990-talets första del.

Privatisering är ett partipolitiskt värdeladdat ord och det är rimligt att studera privatiseringsåtgärder i ljuset av politiska maktförhållanden, även om vissa inslag i privatiseringen återfinns i kommuner över hela den politiska skalan. Ett enkätmaterial rörande privatisering i Skånes 33 kommuner har bearbetats och analyserats i ljuset av politiska maktförhållanden men också andra faktorer såsom befolkningsstorlek har beaktats. Valen 1991 och 1994 innebar vart och ett dramatiska förändringar av Skånes politiska karta.

Av 1,1 miljoner skåningar kom nära 900 000 att efter valet ha en borgerlig kommunstyrelseordförande i sin kommun. Pendeln svängde tillbaka lika kraftigt i valet 1994 och 900 000 skåningar kunde efter det senaste valet se en socialdemokrat svinga ordförandeklubban i kommunstyrelsen. Valet 1991 innebar ett genomslag för privatisering i den snävare meningen i de skånska kommunerna. Valresultatet är en betydelsefull faktor åtminstone beträffande vissa inslag i privatiseringen inom de sociala välfärdssystemen. Kommunstorleken är emellertid också en viktig förklaring till om olika privatiseringsåtgärder vidtas. Det är främst i de stora kommunerna såsom Malmö och Helsingborg som privatiseringen fått stor omfattning. Malmö blev redan vid 1980-talets mitt ett skyltfönster för förändringar av den offentliga sektorn. Genom att främst de befolkningsmässigt stora kommunerna privatiserar blir det ett förhållandevis stort antal människor som berörs av åtgärderna och privatiseringen kan sägas få stort genomslag även om flera mindre kommuner inte vidtager så omfattande åtgärder.

Den uppmärksamhet som privatiseringen fått, och de partipolitiska motsättningar den genererat, gör det naturligt för en nypolitisk majoritet att vidtaga förändringar. Beteckningen återställare har kommit att beteckna en ny politisk majoritets återgång  till tidigare ordningar. Det finns inte tillräckligt med material för att mer systematiskt uttala sig om i vilken utsträckning som privatiseringsåtgärder stoppats eller förändrats. Det finns emellertid en hel del indikationer på att en ny politisk majoritet accepterat den tidigares åtgärder i fråga om privatisering