I takt med den offentliga sektorns förändringar har chefsroll och chefsrekrytering betonats allt mer. Denna rapport söker att kritiskt granska de föreställningar som finns i kommuner och landsting rörande vad som utgör chefens arbetsuppgifter, vilka egenskaper han bör ha och hur man kan få tag på goda chefer. Speciellt uppmärksammas hur detta kan ställas i relation till den politiska demokratin. För att besvara undersökningens frågeställningar har intervjuer med framför allt politiskt förtroendevalda och chefer genomförts i fem kommuner och två landsting i Skåne. De studerade enheterna har valts så att de återspeglar enstor variation vad gäller storlek, politisk majoritet och förändringsbenägenhet. Dessutom har studerats platsannonser i tidskrifterna Kommunaktuellt resp Läkartidningen samt en mindre studie skett av den uppmärksamhet som ägnas chefer
respektive politiskt förtroendevalda i lokala dagstidningar. Genomgående är det de förändringar som skett som befinner sig i fokus.

Ledarskap som forskningsfält är både omfattande och präglat av begreppslig oklarhet (kap 1). Det råder stor oenighet om innebörden i ledarskap och hur man lämpligen bör använda begrepp som chef och ledare. I denna rapport sökes göra en åtskillnad där chef betecknar den formella positionen medan ledare betecknar någon som faktiskt har följare. Det är ju långt ifrån säkert att den som befinner sig i en formell position faktiskt också utövar ledarskap även om det förväntas av honom. En annan svårighet med ledarskapslitteraturen är att den ofta är väldigt inriktad på att ge de praktiskt verksamma goda råd om hur de blir effektiva chefer. Någon sådan ambition har inte föreliggande rapport.

Resultaten av intervjuer och annonsstudier visar att bilden av chefen har förändrats (kap 2). Man pratar idag annorlunda om chefen än man gjorde för ett tiotal år sedan. Chefens betydelse för organisationer och deras förändring framhävs påtagligt idag. Särskilt påtagligt är att ledarskapsfunktionen framhålls som viktig. I platsannonser påtalas uppgiften att leda mycket ofta och personer med ledaregenskaper efterlyses.

Nu skulle det ju kunna tänkas att förändringar enbart hänför sig till sättet att tala om chefer och mindre till förändringar i faktiskt beteende. Men även vad gäller chefsrekrytering har på många håll stora förändringar skett (kap 3). Behovet av nyrekrytering är större då omsättningen på chefer ökat. Vid rekrytering tonas formell utbildning och anciennitet ned som urvalsinstrument. Istället framhävs chefernas personliga egenskaper. Även i organisationer med starka professionella grupper finns inslag av nytänkande. På en del håll är arbetsgivaren också aktiv vad gäller att handplocka chefsämnen utan att gå de sedvanligavägarna via annonsering etc. Detta kan upplevas som stötande av t. ex. fackliga organisationer.

De nya idealen som brett ut sig, med starka och handlingskraftiga ledare som kärna, kan upplevas väldigt olika (kap 4). Ur politikernas synvinkel kan de nya cheferna vara kraftfulla redskap för förändringar. Men risken finns också att de upplevs somett hot mot det politiska ledarskapet. Det politiska ledarskapet har inte förstärkts på motsvarande sätt vilket kan leda till en obalans. Frågan är hur starka chefer som politikerna egentligen vill ha? Cheferna uppmärksammas t. ex. allt mer på den offentliga arenan vilket avspeglas i lokala dagstidningars bevakning av kommuner och landsting.

Man bör dock inte glömma att de förändringar som skett inte är allomfattande (kap 5). Skillnaderna är stora i hur pass entusiastiskt de nya idéerna omfattas och omsätts i praktisk handling. På många håll torde saker och ting skötas som de alltid har gjort, om än kanske med en läpparnas bekännelse till tankar man "bör" omfatta för att uppfattas som modern. Påfallande olikheter finns i de studerade enheterna t. ex. i synen på intern resp extern rekrytering; förutsättningarna för att rekrytera chefer från privat näringsliv; möjligheten att sätta generalister som chefer i enheter dominerade av professionella grupper samt valet
mellan handplockning och öppet sökförfarande.

Rapporten har utarbetats av Tomas Bergström, Fil dr vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Pris: 60 kr, exklusive moms. KEFUs medlemmar erhåller 20% rabatt på ovanstående priser.