Utveckling av demokratin
Medborgare ska kunna delta mer i kommunens beslut. Alla bör under någon del av livet få möjlighet att arbeta politiskt och ha ett politiskt uppdrag. Det är väsentligt att den enskilde i större utsträckning blir engagerad i samhällsstyrningen. Vi anser också att barnens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen måste stärkas.

Sänk åldern för rösträtt
Vi vill ge ungdomarna möjlighet att påverka sin framtid genom att sänka rösträttsåldern till 16 år. Samma år man fyller 18 ska man vara valbar till riksdag, landsting, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vi vill sprida det politiska arbetet och förhindra att förtroendeuppdrag blir livstidsyrken för proffspolitiker.
Vi vill införa regler som säger att ingen ska ha uppdrag inom riksdag, landsting eller kommun samtidigt. Ingen ska heller inneha ett uppdrag i mer än tre mandatperioder i följd i riksdag eller landsting och helst ej heller på kommunal nivå.

Arbetsmarknaden
Vi vill skapa fler meningsfulla jobb genom arbetstidsförkortning och ge mer tid till lokal demokrati och ansvarstagande i bostadsområdena. Meningsfull sysselsättning återfinns där man själv känner nyttan med det arbete man utför. Delar vi på jobben kommer fler att få jobb och människor kommer att få mer tid att ta ansvar för sina barn och sitt närmaste livsutrymme.

Vi vill:
-Dela på jobben: Arbetstidsförkortning mot 30 timmarsvecka !

-Arbeta för grön skatteväxling

Samhället måste styras i grön riktning. Det kan ske genom att marknaden får ekonomiska motiv att rationalisera bort miljöförstöring samtidigt som fler jobb stimuleras fram. Tillsammans med den internationella gröna rörelsen har vi valt att ge vår strategi namnet "grön skatteväxling". I grunden består den av att sänka kostnaderna för arbete och höja skatten på energi, råvaror och miljöfarliga utsläpp. En grön skatteväxling skulle skynda på övergången till ett ekologiskt hållbart samhälle och skapa nya jobb.

Bostäder, boinflytande och byggande
Vi anser att alla ska ha rätt till en bra bostad. Vi menar också att människor kan och ska ta ansvar för sitt boende och sin närmiljö. De boende måste därför få möjlighet att delta redan vid planeringen av ny- och
ombyggnation. I olika skeden i livet är kravet på boendet olika och därför är det viktigt med ett varierat bostadsutbud. För ungdomar kan det vara viktigare med låg hyra än stora ytor och hög standard.

Boende i städer
Samhällsplaneringen måste utvecklas så att en bättre regional balans uppnås. Det måste råda balans mellan verksamheter, butiker och bostäder i varje stadsdel. Det är viktigt att även de som bor i städer har tillgång till grönområden i sin närmiljö. Det ska föreligga synnerliga skäl för att man vid nybyggande ska få exploatera ett grönområde. För en mer ekologiskt hållbar utveckling i staden måste bland annat transporterna begränsas och miljöpåverkan minskas.

Kommunikationer
Dagens kommunikationssystem bygger på ett gammalt och förlegat tänkande. Det måste moderniseras så att miljöstörningarna och förbrukningen av ändliga resurser minimeras. Transportsektorn svarar för nära en femtedel av landets totala energianvändning och är den största enskilda utsläppskällan när det gäller kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid och kolväten. Trafiken bidrar till försurningen, övergödningen av haven, växthuseffekten och bildandet av giftigt så kallat marknära ozon.

Val av transportsystem
Det råder sedan länge ett snedvridet konkurrensförhållande mellan de olika transportsystemen, till nackdel för exempelvis järnväg. För att vi ska få en bättre miljö måste vägtrafik och luftfart belastas med sina samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader i stället för att subventioneras. Vi vill därför införa höga miljöavgifter på utsläpp och drivmedel som skadar miljön. Ny, miljöanpassad , energieffektiv teknik måste också ges möjligheter att snabbare slå igenom i praktisk tillämpning.
Detta innebär att användningen av fossila bränslen avvecklas. Vi menar också att avgaskraven måste skärpas ytterligare, så att bättre reningsmetoder, miljövänligare drivmedel och bättre motorer tas fram.

Spårburen trafik
Vi anser att stora delar av vägtrafiken ska föras över till mer energieffektiv, spårburen trafik. I stället för nya vägar och motorvägar behövs i dag en kraftig utbyggnad av järnvägsnätet för att det om möjligt ska nå ut till landets alla delar. På stomnätet ska primära centra sammanbindas med snabba tåg, medan mellanliggande platser ska betjänas med moderna lokaltåg. Till de större städerna måste det finnas pendeltågslinjer med hög turtäthet.

Informationsteknik
Eftersom många persontransporter i dagens samhälle kan ersättas med telekommunikation är det viktigt att hela Sverige får ett bra telenät för samtal, fax och datorer. För glesbygden är det speciellt viktigt att teletjänsterna utvecklas.

Vi är positiva till de möjligheter till kommunikation som informationstekniken erbjuder. Skolan och samhället har ansvar för att tekniken blir begriplig och tillgänglig för alla och inte leder till ökade kunskapsklyftor i samhället.

Forskning och utveckling
Vi anser att statliga medel ska avsättas för utveckling av ny och modern kollektivtrafik som till exempel snabbtåg, elbuss, spårbuss och spårtaxi.

Planera utifrån kretsloppet
Bostäder, arbete, dagis, skola och affärer ska vara så nära varandra som möjligt för att minimera trafiken. Närhet ger också en ökad trygghet, kanske framför allt för barnen. Det ska vara nära till grönområden, för att ge alla en möjlighet till naturupplevelser inpå husknuten. Grönområdena ska samtidigt fungera som lungor åt staden. Nuvarande grönområden ska skyddas från exploatering och nya ska planeras.

På väg mot kretsloppsstaden är miljömässig avfallshantering och medvetenhet därom ett allra första viktiga steg. Här i Järfälla strävar vi efter att hela tiden bli bättre.

Energi
El och värme ska produceras miljövänligt med förnybara energikällor. Genom att använda energin effektivare och utnyttja mer av solens och markens värme minskar vi behovet av andra källor för att värma våra bostäder.

Vi vill
- uppnå effektivisering av användandet av el och uppvärmning. Vill också öka möjligheterna att spara energi för samtliga konsumenter och verka för låga fasta och höga rörliga avgifter för både vatten och el.
-att kommunen själv ska bli en förebild och effektivisera energi- och vattenförbrukning, och öka kraven på miljömedvetna inköp och miljömedveten materialanvändning.

-verka för att Säbyverken verkligen byggs om så att biobränse kan utnyttjas enligt klausul i avtalet.

-att kommunen skall ge direkt information till bostads- samfällighetsföreningar om alternativa eller kompletterande energikällor t ex värmeväxlare, värmepump och solfångare.

-ha en fler småskaliga lösningar på energiområdet. På så sätt kan kommande energimöjligheter som sol, vindkraft och lokala fjärrvärmecentraler lättare installeras. Detta för att ge det lokala samhället valfrihet och undvika låsningar i stordriftslösningar.

-verka för byggande av vindkrafts- och solfångaranläggningar. Vindkraft har redan idag goda ekonomiska möjligheter.

Fördelar med småskaliga energilösningar
-de går att kombinera med nya alternativa lösningar för energiförsörjning
-de främjar utvecklingen för att etablera solceller, tunnfilmceller, solfångare, värmepumpar, lokal vindkraft, vågkraft och biobränsle.
-de kan främja en lokal arbetsmarknad och nytt entreprenörstänkande.
-genom lokal energiförsörjning skapas ett större lokalt engagemang - man kan välja att vara med.
-Samhället blir mindre sårbart. Vid tekniska svårigheter slås inte ett helt samhälle ut.

Nackdelar med stordrift
-stordriftsanläggningar är sårbara.
-stordriftsanläggningar låser upp infrastrukturen till generella lösningar som hindrar nya energiformer.
-stordriftsanläggningar låser upp individen att inte kunna påverka.

Genom en snabb avveckling av fossila bränslen (olja, kol och fossil gas) och en övergång till förnybara energislag skall vi driva på för att hejda försurningen av mark och vatten och kraftigt minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Vi vill reducera användningen av fossila bränslen till en nivå som motsvarar högst 15 procent av den mängd bränslen som användes år 1990. Vårt långsiktiga mål är ett samhälle helt byggt på förnybara energikällor. även den direkta solinstrålningen kan användas betydligt mer än vad som sker i dag. Vi vill stimulera till utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård är en grundläggande del av välfärden. Alla ska känna trygghet i att samhället bistår den som blir sjuk eller funktionshindrad.
Många av dagens sjukdomar orsakas av våra levnadsvanor och/eller den fysiska eller psykosociala miljön. Ett långsiktigt folkhälsoarbete med förebyggande åtgärder är därför också en mycket viktig investering för framtiden.

Alla vårdyrkeskategorier behöver vidga sin kompetens för att få en helhetssyn på såväl människa som sjukdom. Genom att använda och kombinera erfarenheter från olika forskningsfält liksom alternativmedicinsk kunskap kan man bättre ta till vara och stärka patientens egna läkande krafter.

Socialpolitik
Människors svårigheter ska relateras till deras sociala sammanhang. Vi vill också medverka till att alla som behöver stöd i större utsträckning erbjuds hjälp till självhjälp och därmed får bättre möjligheter att lösa sina problem vilket ger ett värdigt liv.

 Äldreomsorg, Barnomsorg

Invandring

Skola, Utbildning
Skolan i Sverige är idag föremål för debatt och flera utredningar. Morgondagens samhälle bygger på dagens fostran. Dagens skola bygger på gamla traditioner och socialt skolkulturella mönster som inte alltid lever upp till läroplaner och riktlinjer. Strax efter sekelskiftet kommer en stor del av nuvarande lärare att pensioneras. Skolan kommer att förändras.

Framtidens skola
Vår syn på skolan bygger på att alla människor i grunden är aktiva och kreativa, med en möjlighet att bli solidariska, ansvarstagande, kärleksfulla och empatiska vuxna.

Det är viktigt att hålla isär värdering och kunskap och ingetdera får automatiskt föras över på barnen utan reflexion. Urvalet av kunskaper är viktigt för framtidens skola. När vi betraktar vår hotade jord och vår blödande mänsklighet är det lätt att inse behovet av ett nytt synsätt på utbildning.

I skolan bör ett tvärvetenskapligt arbetssätt främjas. Kritiskt tänkande, analys och problemlösning bör vara en naturlig del av all undervisning. Det är viktigt att eleverna lär sig att själva söka kunskap på ett kreativt sätt. De värderingar skolan står för ska vara öppet redovisade, kunna ifrågasättas och tåla prövning. Vidare måste freds- och miljöundervisning, såväl som undervisning i konflikthantering, samlevnad och jämnställdhet ges ökad vikt och större utrymme i grund- och gymnasieskolan.

Vi vill också betona att språket och framför allt modersmålet är en viktigt grund för människors utveckling oavsett det är svenska eller annat språk.

Självstyrande skolor
Varje skola ska ha en styrelse bestående av skolpersonal, elever och föräldrar; på gymnasieskolorna ser vi gärna styrelser med elevmajoritet. Dessa styrelser ska, med utgångspunkt i läroplanen och skolans allmänna övergripande mål, kunna fatta beslut i frågor som rör verksamhet och drift.
För att öka elevdemokratin bör eleverna själva vara med och planera innehåll och form på utbildningen.

Lärarutbildning
Lärarna utgör en av landets viktigaste yrkesgrupper. Vi vill därför understryka behovet av gedigen lärarutbildning som förberedelse för läraryrket. Pedagogisk skicklighet, dvs förmåga att förmedla, lyssna och förstå, bör jämställas med traditionella ämneskunskaper. En bred arbetslivserfarenhet ska enligt vår mening räknas som särskild merit vid antagningen till lärarutbildningen.

Kultur och fritid
Kulturen spelar en mycket stor roll för den enskilda människan och bör också göra det för samhällsutvecklingen. I ett gott samhälle flödar det fria kulturlivet. Skapande verksamheter värderas högt. Där bryts åsikter och värderingar på ett sätt som gör att vi människor kan växa och bli öppna, starka och fria. Musik, måleri, foto, teater, hantverk och dans har alla stor betydelse för människans utveckling. För barn och skolungdom är det speciellt viktigt att få många möjligheter att uttrycka sig. Därför vill vi att skapande verksamheter ska få ett betydligt större utrymme i förskolor och skolor. Konsten är en viktig källa och glädje.

Idrott
I Sverige är idrottsrörelsen den största folkrörelsen. Det är därför viktigt att den förmår behålla karaktären av en bred folkrörelse och att demokratin i föreningarna bevaras och fördjupas. I en folkrörelse ska män och kvinnor samlas och umgås på lika villkor.

Skog och grönområden
Vi arbetar för en övergång till ett ekologiskt jordbruk som utgår från ett kretsloppstänkande så de naturliga livsprocesserna störs så lite som möjligt. Vi vill bevara och återskapa ett odlingslandskap med mångfald i flora och fauna. Vidare anser vi att alla ska garanteras tillgång till livsmedel av hög kvalitet, fria från tillförda giftsubstanser. Vi vill också att Sverige ska uppnå regional balans inom jordbruk och livsmedelsindustri och vara självförsörjande på baslivsmedel.

Den ensidiga stråsädesodlingen medför ett betydande kväveläckage och ofta försurning av jorden. Dessutom minskar jordens naturliga mullhalt och bördighet samt mikrolivets förmåga att förse växterna med näring. Rester av de kemiska bekämpningsmedlen finns ofta kvar i maten och skadar den mänskliga organismen, djur och växter. Kemikaliejordbruket inverkar också negativt på flora och fauna i kulturlandskapet. Vi vill ha en ekologiskt grundad odling och ersätta den mycket omfattande användningen av handelsgödsel med ekologiskt anpassade alternativ.

Skog
Bara ett par procent av skogsmarken i landet är skyddad i reservat eller nationalparker. De flesta ligger längs fjällranden. I dag finns bara mycket begränsade områden av naturskog kvar. Ur naturvårdssynpunkt har Sverige aldrig haft så lite skog som i dag. Ett skydd för våra sista ur- och naturskogar är en nödvändig akutinsats för att förhindra att de avverkas och försvinner de närmaste åren. Varje års försening betyder att omistliga värden går förlorade.

Kretsloppsekonomi
Vi anser att de traditionella ideologierna inte har insett att solidaritet mellan människor kräver att vi upphör med att förstöra grunden för vår existens: de biologiska systemen och jordens resurser. Varken högern eller vänstern har insett att frihet förvandlas till armod och tvång om vi förstör det ekologiska systemet. Därför vill vi lansera ett nytt ekonomisktpolitiskt synsätt. Vi kallar det kretsloppsekonomi.

På marknaden ska konsumenter och producenter mötas på lika villkor. För att det ska bli möjligt måste konsumentinflytandet i flera avseenden stärkas. Producenten ska ge full information om vad en vara eller en tjänst innehåller - konsumenten ska välja. Priset avgörs dock inte bara av tillgång och efterfrågan. I kretsloppsekonomin är ekonomiska styrmedel ett naturligt inslag, eftersom produktion och konsumtion ska styras mot långsiktig uthållighet. Enklare uttryckt: Det som är långsiktigt rätt ska vara billigt, det som är skadligt ska vara dyrt och det som är farligt ska förbjudas. Lokal produktion för lokala marknader är i många fall mindre resurskrävande än produktion i dagens starkt centraliserade strukturer. Genom att vi inför miljömotiverande avgifter på transporter och utsläpp kommer produktionen av framför allt dagligvaror att decentraliseras.

Ekonomiska styrmedel
Vi vill använda ekologisk/ekonomiska styrmedel för att leda in Sverige på vägen mot ett kretsloppssamhälle.

-För näringslivet vill vi sänka arbetsgivaravgifterna och istället höja skatterna på energi och utsläpp. Därmed blir miljörelevanta investeringar lönsamma. Det gör också återvinning mer lönsam, eftersom det kräver mer arbetskraft och mindre energi än produktion baserad på jungfruliga råvaror.

-För jordbruket vill vi lägga en hög avgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Avgiften ska oavkortat gå tillbaka till jordbruket i form av arealbidrag. Därmed blir det företagsekonomiskt lönsamt att gå över till biologisk odling utan att skattetrycket ökar för näringen.

-För hushållen vill vi ta bort momsen på basmat och kollektivtrafik för att i stället öka energibeskattningen och införa styrande miljöavgifter.

-Vi vill införa höga utsläppsskatter för bland annat svaveldioxid, kväveoxider, kolväten, klorerade ämnen och vissa metaller.

-Vi vill införa höga miljöböter för utsläpp över tillåtna nivåer.

-Vi vill införa höga miljöavgifter för miljöstörande och knappa råvaror och öka miljöavgiften för bensin och diesel.

-Vi vill att kärnkraften skall bära sina egna försäkringskostander. Idag står staten för kärnkraftens försäkringskostnader.